Nyheter från avdelningen ”PK Norra Norrland” ↓

Succé eller fiasko – hur blev det? Så löd rubriken när PK-sektionen i Norrbotten ordnade debatt om NorrbottensMedia AB.

- Vi har ökat möjligheterna för norrbottningarna att ta del av bra lokal journalistik. Jag tycker det har blivit en succé, helt klart, svarade Erik Ranängen, vd för mediakoncernen.

Debatten den 16 mars var en uppföljning av det möte PK Norrbotten ordnade för drygt två år sedan då NorrbottensMedia AB just hade bildats.
Vd Erik Ranängen räknade nu upp saker som koncernen genomfört under sina första år:
Nytt mediahus, ny tryckpress, nystartade gratistidningar i Luleå, Boden och Malmfälten, nytt tabloidformat på Norrbottens-Kuriren, och en ny lokal TV-kanal – 24 Norrbotten, enligt uppgift med 80 000 unika tittare varje vecka.
- Jag vill sticka ut hakan och påstå att den klår de andra kanalerna med råge, sa Ranängen.

Lokal journalistik
Han hävdade också att sammanslagningens alla synergieffekter har gjort det möjligt att satsa på det som är grundbulten i koncernens verksamhet – lokal och grävande journalistik.
- Vi har ett dynamiskt mediahus som saknar motstycke norr om Stockholm.
Ekonomiskt har det däremot varit kärvare. 2008 gav bara ett mindre överskott, trots att de båda lokaltidningarna NSD och NK då gick med 17 respektive 14 miljoner kronor i vinst. Samtidigt kostade nämligen starten av den nya TV-kanalen och andra gemensamma verksamheter cirka 20 miljoner kronor.
- Siffrorna för 2009 är inte klara, men det var inget bra år för vår del, erkände Ranängen.

Stå på flera ben
Anders Ingvarsson, ny chefredaktör för NSD, sa:
- Det har varit spännande att komma till en bra tidning och ett mediehus med möjligheter att utveckla verksamheten. Ambitionen är att satsa på fördjupande, grävande och relevant journalistik.
- Vår strategi är att stå på mer än ett ben och då är TV viktigt, sa Mats Ehnbom, chefredaktör på NK.
Den kommentaren tolkade frilansjournalisten Lasse Pekka som en bekräftelse på hans egen uppfattning, oavsett vad de inblandade säger:
- När tidningarna ingår i samma bolag och har samma börs – då svalnar konkurrensen.

Annonsörerna styr
Pekka hade följt NorrbottensMedias utveckling och var bister i sin kritik. Han visade siffror på hur upplagorna rasat och hur den totala omsättningen minskat efter sammanslagningen.
Dessutom hävdade han att angeläget innehåll om samhälle, politik, arbetsmarknad och näringsliv alltmer har fått ge vika för material om nöje, fritid, kultur, sport och returinformation.
- Det är inte läsarna som är uppdragsgivare längre. Det är annonsörerna. Kommersialismen har ätit upp den journalistiska själen. Den journalistiska glöden har svalnat, i väntan på bröllopet mellan NSD och NK.

Presstöd i ladan
Ingvarsson och Ehnbom hävdade båda att det måste finnas en mix i tidningarna.
- Det måste finnas lite av varje. För många är papperstidningen fortfarande den främsta nyhetskällan, sa Ehnbom.
För 2010 har NSD beviljats knappt 17 miljoner kronor i presstöd. Ranängen sa att de pengarna tills vidare ”läggs i ladan”.
- I NSD-ladan? frågade moderatorn Lars Lindberg.
- Vi har ju numera en gemensam lada, svarade Ranängen.

Kvar om tio år
Frilansjournalisten Jan Nyberg visade hur NSDs och NKs gemensamma upplaga har minskat från 66 800 ex 2006 till 55 200 ex 2009. Fortsätter det i den takten finns tidningarna inte kvar på 2020-talet.
- Båda varumärkena är starka. De kommer att finnas kvar – men i vilken form är osäkert, sa Ehnbom.

HANS OLOV OHLSON

Fotnot: NorrbottensMedia AB har tre delägare. Norrköpings Tidningars Media äger 51 procent, Piteå-Tidningen 25,3 procent och de norrbottniska socialdemokraternas bolag Valrossen 23,7 procent.

- Jag kan inte förstå att det växte till en riksangelägenhet, det som länge bara var struntsaker. Det har blivit en överexponering som är svårförståelig.

Det sa DN-journalisten Maciej Zaremba när han var med och gav sin syn på ”Sanningarna om Vojakkala” vid en debatt arrangerad av Publicistklubbens sektion i Norrbotten.

- – -

Zaremba ägnade tre månader åt att läsa, lyssna, fråga och fundera över händelserna i tornedalsbyn Vojakkala – där konflikterna kulminerade med att äldste sonen i familjen Grönfors högg en yxa i huvudet på grannen Esa Rano.

Särskilt funderade Zaremba på varför medierna gett en så ensidig bild av frågor som är känsliga, komplicerade och dunkla. Hur, undrade han, kom det sig att den här familjen blev utmålad som hela Sveriges terrorfamilj? Varför berättar man bara om familjen som ett gäng kriminella? Och om det som hänt är så ovanligt – varför har man inte försökt förstå varför?

Hans förklaring är att det i medierna har förekommit ett enormt stort inslag av recycling – och att mycket av rapporteringen kommer tillbaka till det som stått i lokaltidningen HaparandaBladet.

- Den svåraste uppgift vi haft att hantera de senaste 20 åren. Pressetiskt har det varit extremt svåra förhållanden, sa HaparandaBladets ansvarige utgivare Örjan Pekka, som erkände att han reagerade starkt på Zarembas artikel i DN.

Det gjorde också Nicke Nordmark på SVTs Uppdrag granskning i Luleå. Han sa:

- Dina läsare har inte följt rapporteringen i lokaltidningarna. Vad tror du de får för bild av din artikel? De måste tro att det är sanningen. Jag har dessutom problem med formen, eftersom din artikel hade vinjetten Debatt.

Zaremba svarade:

- Det har säkert skrivits 150 artiklar som säger en och samma sak och så skriver jag en med en annan syn – och då är det problematiskt! Min artikel är medvetet obalanserad. Det får man acceptera. Jag har skrivit en artikel som visar en annan sida av saken. När jag säger att jag har varit medvetet obalanserad innebär det att jag varit medveten om att det inte går att vara exakt balanserad. Jag skrev mot en etablerad bild – som är lögnaktig. Det har varit 20 års bevakning och alla har sjungit i samma kör. Jag säger inte att det jag beskrivit är hela sanningen, men man måste höra bägge sidor. Jag är den ende som har hört bägge sidor. Debattvinjetten fanns med för att markera att det var en motbild – med personligt perspektiv. Det blir ett budskap till läsarna: Varsågoda. Tänk själva.

Journalisteleven Peter Olofsson frågade varför inte HaparandaBladet hade försökt att få fram någon motbild.

- Vi har försökt få kontakt. Jag pratade med Hilkka (Grönfors) nu senast i augusti. Men tyvärr. De håller sig borta, svarade Pekka.

Samma problem upplevde Uppdrag granskning.

- Jag fick bra kontakt med Hilkka på telefon, men hon ställde mer och mer krav. Till sist var det att vi skulle ta ställning i konflikten och det kunde vi naturligtvis inte acceptera, sa reportern Hasse Johansson.

Zaremba försäkrade att han inte lovat familjen någonting. Han har bara bemödat sig att förstå – hur det är att leva som romer i Sverige, hur familjen utsattes för ekonomisk bojkott i byn, hur det är att ha den utvecklingsstörning som äldste sonen har. Han ville också ta fram grannens kriminella förflutna och vapeninnehav.

- Om man inte vet allt kommer det att avgöra hur man uppfattar historien, menade han och sa om bevakningen i allmänhet:

- Den massmediala skevheten beror på en massa beslut som man inte fattar, utan ”bara blir”.

Fotnot: För mordförsöket på Esa Rano dömdes äldsta sonen i familjen Grönfors till åtta års fängelse. Pappan och en bror dömdes till sex års fängelse för medhjälp till försök till m

Sabbar den allt mer aktiva kriminaljournalistiken polisens brottsutredningar?
Varför tycks polisen bli mer och mer hemlighetsfull?
Och hur var det egentligen med VK:s JK-anmälda uppgifter om telefonavslyssningen?
Publicistklubben bjuder in till debatt på
Kafé Station i Umeå, torsdag 5/2 kl 18.30

Men vem vinner på att polisen allt oftare låter informationsansvariga möta pressen i stället för utredarna? Och vad händer när kriminalreportrarna går till andra källor i stället?  Finns det risk för att pressetiska gränser överskrids? Finns risk att utredningar påverkas negativt?

Medverkar gör bl a
Peder Jonsson, informationsansvarig vid Umeåpolisen, Krister Stenlund, polisreporter Västerbottens Folkblad, Johan Everljung, nyhetschef Västerbottens-Kuriren m fl
Deltagande är kostnadsfritt.
Vi bjuder på kaffe.

Lars Borgnäs och Tomas Bresky jobbar båda för SVTs prisade samhällsprogram Uppdrag Granskning. Båda har också skrivit böcker      – en metod för att ytterligare fördjupa journalistiken.

Publicistklubben i Norrbotten ordnar debatt
MÅNDAG 24 NOVEMBER KL 19.00
Norrbottensteaterns foajé

En eftermiddag om webbjournalistiken och grävande. Och en workshop om etiken i en allt snabbare medievärld.

13.00-14.30
Finns det plats för djuplodande granskning eller handlar det bara om snabba klick?
Hur får vi ut den grävande journalistiken på webben?
I panelen:
Åsa Nicander, ordf för Grävande journalister
Ingvar Näslund, publisher på vk.se
Jan Axelsson, redaktör TV4 Västerbotten
Olle Gunn, webbredaktör, Västerbottensnytt
Rick Falkvinge, bloggare och omstridd ledare för Piratpartiet, som
inför beslutet om FRA-lagen grävde i arkiv, jobbade med dold mikrofon
och på sin blogg avslöjade lagöverträdelser gjorda av FRA.
14.30 KAFFE
15.00-17.00
Gisslandrama i direktsändning – hur blir etiken i praktiken?
En film där oförutsedd dramatik ställer redaktionen inför svåra och omedelbara beslut. Hur skulle Du göra?
I panelen:
Länsmediernas redaktionellt ansvariga
19.00-…
Fest på Scharinska villan i Umeå – med middag & dans

Deltagande under eftermiddagen är kostnadsfritt.
För deltagande i MIDDAGEN krävs anmälan senast fredag 14 november genom att betala 100 kronor med TYDLIG AVSÄNDARE
till plusgironr 32 52 51-7 , Publicistklubben Norra Norrland

Seminariet och festen är ett samarrangemang mellan
Publicistklubben Norra Norrland, Västerbottens Journalistdistrikt,
Grävande Journalister och Frilansklubben Västerbotten