• Publicistklubben

Referat: Kulturtidskrifternas mångfald en viktig del av yttrandefriheten

– Vill man värna yttrandefriheten och ge alla möjlighet att använda sig av den, då behövs stödet till kulturtidskrifterna.
Det sa kulturutskottets ordförande Siv Holma, V, när framtiden för kulturtidskrifterna diskuterades vid ett PK-arrangemang i Luleå.
– – –
Bakgrunden till samtalet var kulturutredningens förslag att smalna av begreppet kulturtidskrifter. Utredningen vill att tidskrifterna ska ägna sig mer åt kulturen i betydelsen de sköna konsterna och mindre åt samhällsdebatt.
Det har orsakat lite av folkstorm, sa moderatorn Peo Rask från Norra Bok- & Tidskriftsverkstan och berättade att det i dag finns 102 kulturtidskrifter som får totalt 17 miljoner kronor i statligt stöd.
– Men, frågade han, har inte den borgerliga regeringen fått oförtjänst mycket kritik när man nu äntligen vill se över de tidskriftsstöd som varit oförändrat i 35 år?
– Det är gammal politisk agenda från alliansen, främst moderaterna, menade Siv Holma.
– Det är som att man sett chansen att göra sig av med en massa obekväma röster, tyckte Siri Reuterstrand, ordförande för Föreningen Sveriges kulturtidskrifter.
– Det är problematiskt att man vill snäva in och återgå till ett äldre kulturbegrepp, ansåg Patrik Boström, kulturredaktör på lokaltidningen NSD.
Får konsekvenser
Kulturjournalisten Regine Nordström frågade de tre i panelen om de verkligen trodde att alliansen vill begränsa yttrandefriheten.
– Om man smalnar av så blir det begränsningar. De vill inte förbjuda människor att tala, men vad har folk för verktyg? frågade sig Holma.
– Om beslutet blir att begränsa blir det betydligt besvärligare att få bredd i debatten. Alla tidskrifter som förlorar sitt stöd kommer inte att lägga ner, men många får det tufft. Det får konsekvenser för idédebatten, sa Reuterstrand.
De var överens om att det är statens uppgift att stödja kulturtidskrifterna.
– Om man bara ger stöd till några missar man målet. Det måste finnas bredd, det har vi försökt att värna. Det finns också en konstig uppfattning om att kulturarbetare inte ska ha betalt. Det räcker att de får göra det som de brinner för. Tänk om vi hade samma uppfattning om sjuksköterskor! Vi måste få bort ett sånt synsätt, sa Holma.
Behov av idédebatter
– Mångfalden är viktig. Ingen annan i medievärlden tar viktiga, smala ämnen och går på djupet med dem. Det finns ofta en stor kunskap hos dom som skriver i kulturtidskrifter, menade Boström.
– Det finns behov av idédebatter. Det handlar om att ha olika arenor för samtal, instämde Reuterstrand.
I finanskrisens tider skär biblioteken ner och privatpersoner får begränsad ekonomi. Det innebär färre abonnenter för många tidskrifter.
Rask påpekade också att kulturpolitiker sällan citerar kulturtidskrifter.
– Vi har skojat om att vi borde skaffa oss några ”kulturtidskriftsstjärnor” som vi kunde marknadsföra, sa Reuterstrand
Mer resurser önskvärt
Som avslutning uppmanades de tre i panelen att nämna ett par-tre förtjänster hos kulturtidskrifter – utöver yttrandefriheten, bredden och mångfalden.
– De är en otrolig källa till kunskap. De har gett mig många tillfällen till glädje. Formexperimenten, svarade Reuterstrand.
– De gör mig till en bättre politiker. De ger ett rikare samtal i offentligheten, sa Holma.
– I kulturtidskrifter får folk tala till punkt, sa Boström.
– Åtgärder ni önskar er? frågade Rask.
– Mer pengar, sa Reuterstrand.
– Mer resurser, instämde Holma, och att vi ser till så att pengarna används till det vi vill åstadkomma.
Fotnot: Panelsamtalet den 12 november arrangerades av PK-sektionen i Norrbotten tillsammans med Stadsbiblioteket i Luleå och Norra Bok- & Tidskriftsverkstan, som nu lägger ner sin verksamhet.
HANS OLOV OHLSON

Kulturtidskrifternas bredd behövs. Om det rådde stor enighet mellan fr v Siri Reuterstrand, ordförande för Föreningen Sveriges kulturtidskrifter, Siv Holma, V, ordförande i kulturutskottet, och Patrik Boström, kulturredaktör på tidningen NSD.  	Foto: HÅKAN SJUNNESSSON
Kulturtidskrifternas bredd behövs. Om det rådde stor enighet mellan fr v Siri Reuterstrand, ordförande för Föreningen Sveriges kulturtidskrifter, Siv Holma, V, ordförande i kulturutskottet, och Patrik Boström, kulturredaktör på tidningen NSD. Foto: HÅKAN SJUNNESSSON
Läs mer om:

Om Publicistklubben

PK:s viktigaste uppgifter är två: Att slå vakt om tryck- och yttrandefriheten och att främja debatt. Båda är lika viktiga. Du behöver PK, eftersom du och tusentals PK-medlemmar i hela landet skapar en konkret arena för det offentliga samtalet i Sverige. PK är en av de viktigaste platserna för det publicistiska samtalet.

Läs mer om oss

Bli medlem

Publicistklubben har nyligen fördelat drygt två miljoner kronor i stipendier. Vill du i framtiden vara med och dela på dessa behöver du vara medlem.

Bli medlem