• Publicistklubben

Årsboksbloggen, reportage 1 – Om hur man kniper det fasta jobbet

Här gästbloggar redaktörerna för Publicistklubbens årsbok 2012, Yasmine El Rafie och Ülkü Holago, fram till Publicistklubbsdebatten den 16 april som utgår från årets tema: ”Framtidens journalister”.

Gästbloggarna tar in en gästbloggare – reportern Jens Finnäs. Han skriver så här om sin granskning, som nu uppmärksammats i Medievärlden och finns att läsa här.

—–

Hur får man fast jobb som journalist i Sverige år 2012?

Mission impossible. Så brukar det beskrivas – drömmen om det fasta journalistjobbet. Vi åttiotalister med journalistambitioner fick redan när vi gjorde våra första inhopp och praktikperioder lära oss att det inte lönar sig att äga några stora förhoppningar om fasta jobb. Det tåget gick en gång för alla någon gång efter millennieskiftet.

Delvis är pessimismen befogad. Ta två drakar som Aftonbladet och Sydsvenskan till exempel. Åren 2010 och 2011 fastanställde de två respektive noll nya reportrar. Det här förklaras visserligen delvis av att bemanningsföretag numera står som arbetsgivare, men i alla fall.

Samtidigt finns det faktiskt journalister som får fasta jobb. Närmare bestämt omkring tvåhundra stycken under de senaste två åren om man ser till de tio största dagstidningarna, plus SR, SVT, TT och TV4. Det visar den unika undersökning som Publicistklubbens årsbok gjort *).

Man blir så klart nyfiken: vad är hemligheten? Vilka trådar har dessa tvåhundra personer dragit i för att lyckas med det som sägs vara omöjligt? Hur får man fast jobb som journalist i Sverige år 2012?

Här är fyra slutsatser.

1) Man har tålamod.
Vägen till fast jobb är lång. Två tredjedelar av de som svarat på vår enkät är födda på sjuttiotalet eller tidigare. Högst är medelåldern på public service-bolagen där snittrespondenten är en sjuttiofyra med över tio års i yrkeslivet. Exklusive studier.

2) Man jobbar sig till jobbet
Bläddrar du drömskt genom jobbannonserna i Journalisten med hopp om någon dag enkelt kunna växla spår? Tänk om. Det är svårt att hitta genvägar till de fasta jobben. Fyra av fem befann sig på redaktionen eller inom koncernen när de fastanställdes. De kommer in på vikariat, blir kanske inlasade och fastanställs sinom tid. Av de som faktiskt kom in direkt utifrån blev en tredjedel handplockade.

3) Man är man – eller kvinna
Det är med en viss lättnad man noterar att det inte verkar spela någon större roll om man är man eller kvinna. Det är visserligen några fler män än kvinnor som svarar på enkäten, men skillnaden är så liten att den inte räcker till för att belägga någon tydlig ojämställdhet.

Om man däremot tittar närmare på siffrorna kan man dock notera några detaljer, som väcker en del frågor. För det första har de män som fastanställs i snitt högre lön än sina kvinnliga kollegor (33.010 kronor versus 31.350 kronor). För det andra (och detta bör ses som en paradox med tanke på föregående punkt) har kvinnorna högre utbildning.

4) I stort sett alla som får fast jobb har en högskoleutbildning eller en journalistinriktad folkhögskoleutbildning. Könsskillnaden är följande: av de personer som gått journalisthögskolan är 59 procent kvinnor, av de som gått folkhögskola 21 procent. Männen lyckas trots längre utbildning klättra ikapp.

Så vilken är den magiska fastjobbsformeln? Hur får man fast jobb som journalist i Sverige år 2012? Bland lagom mängd kompetens, envishet och tur. Konkretare än så blir tyvärr slutsatsen inte. En del får jobb genom skolboksmässiga och meritokratiska rekryteringsprocesser, andra halkar in av en slump för att arbetsgivaren slarvat med att hålla koll LAS-dagarna.

Läs mer om hurdana rekryterare i redaktionerna i Publicistklubbens årsbok. Reportaget publiceras i sin helhet på nätet. Kom sedan och säg vad du tycker på PK-debatten i Kulturhuset i Stockholm den 16 april.

Jens Finnäs, som skrivit rekryteringsreportaget i årsboken.
jens.finnas/AT/ gmail.com

*) Vi gjorde en enkät till alla dessa omkring tvåhundra personer. Enkäten förmedlades genom personalavdelningen eller facket. Nästan nittio svarade.

Mer från Årsboken
Årsrapport PK-Stockholm 2015

Läs mer

 Ordföranden har ordet om 2014

Nils Horners sista reportage handlade om afghanska kvinnors oro inför det väntande valet. Det sändes den 11 mars 2014. Samma dag sköts han till döds på en gata i Kabul.… Läs mer

Rapport från PK Stockholm 2014

Året har dominerats av frågor kring yttrandefrihetens pris, inte minst efter mordet på korrespondenten Nils Horner. Återkommande frågor är hot och trakasserier mot journalister. Tidningskrisen, digitaliseringen och omvandlingen av mediebranschen… Läs mer

Årsboken 2012: Ordföranden har ordet

Om filosofen John Stuart Mill skulle återuppstå och kunde spana in hur vi har det med yttrandefriheten idag tror jag han skulle bli förvånad. Och ganska besviken. I Sverige har… Läs mer

Läs mer om:

Om Publicistklubben

PK:s viktigaste uppgifter är två: Att slå vakt om tryck- och yttrandefriheten och att främja debatt. Båda är lika viktiga. Du behöver PK, eftersom du och tusentals PK-medlemmar i hela landet skapar en konkret arena för det offentliga samtalet i Sverige. PK är en av de viktigaste platserna för det publicistiska samtalet.

Läs mer om oss

Bli medlem

Publicistklubben har nyligen fördelat drygt två miljoner kronor i stipendier. Vill du i framtiden vara med och dela på dessa behöver du vara medlem.

Bli medlem