• Publicistklubben

Sammandrag Norrbotten: Vem gruvar sig för miljön?

– Miljöjournalistiken kan vara sprängstoff eftersom det ofta handlar om jobben, hemliga dokument och rävspel.
Det sa Malin Olofsson när PK-sektionen i Norrbotten ordnade debatt om miljöjournalistikens villkor.

Vem gruvar sig för miljön? Så löd rubriken för PK-debatten i Luleå den 25 september. Ett 40-tal personer var på plats på Lillan.
Med gruvbolagens expansion, vindkraftsetableringar och andra stora projekt på gång i Norrbotten borde miljögranskningen vara självklar för alla nyhetsredaktioner. Ändå är det inte så. Har miljöfrågorna blivit självklara och ”bara” en del av den allmänna nyhetsbevakningen? funderade moderatorn Jan Nyberg.

Intresset finns
– Det finns en efterfrågan, ett intresse och engagemang för miljöjournalistik, menade Malin Olofsson, reporter på Sveriges Radios vetenskapsredaktion och en av de fyra i panelen.
– Det borde vara mer i de lokala medierna, men det finns inte så många specialiserade journalister, sa frilansaren Lasse Pekka.
– Ofta blir det den lätta och glättiga journalistiken, men fler och fler journalister kommer in på miljöfrågorna, noterade David Berggård, utredare på länsstyrelsen.

Prisade reportrar
– Man kan också vara specialist på journalistiska metoder, sa NSDs avgående chefredaktör Anders Ingvarsson och tog sina prisade reportrar Linda Danhall och Lotta Nilsson som exempel.
De skulle göra ”ett tiotal artiklar” om finska ståljätten Outokumpus utsläpp i de svensk-finska gränstrakterna. Hittills har det blivit cirka 130 artiklar och både Miljöjournalisternas pris och Guldspaden för det goda grävjobbet.
– De har lagt ner oerhört mycket jobb, även på sin lediga tid, och lärt sig leta och lärt sig vad man ska leta efter, sa Ingvarsson.

Otroligt tryck
NSDs granskning har väckt reaktioner eftersom den utmanar både stora ekonomiska och starka känslomässiga intressen.
– Det har varit ett otroligt tryck på oss. Jag har aldrig varit med om något i närheten av det vad gäller påtryckningar, sa Ingvarsson och berättade om kritik från läsare, från Outokumpu och till och med en finsk minister, alla i ungefär samma anda: ”Varför gör ni det här? Förstår ni inte vilka konsekvenser det får?”
– Det är viktigt att vara en redaktion där man gemensamt står upp för sin journalistik. Jag kan nog säga att vår granskning inte precis gynnat vår upplaga i Haparanda …

Modig journalistik
Malin Olofsson lovordade sina kolleger:
– Granskningen är oerhört intressant. Det är två journalister som har gett sig hän och fördjupat sig. Det är viktigt att våga och det är en modig journalistik som de har gett sig på. Det är viktigt med arbetsledare och chefer som stöder det man gör, sa hon och la till:
– Många tycker att det är jättebra att man granskar – tills man börjar granska dem själva.

Färre grova övertramp
Ingvarsson menade att ett problem är att konsekvenserna av misstänkta miljöbrott ofta inte märks förrän om 10, 20 eller 30 år. Då är det svårt att få folk att reagera och engagera sig.
– Det är inte heller lika lätt att hitta grova övertramp. Numera är företagen medvetna om miljökrav och miljökonsekvenser, menade Lasse Pekka och tog exemplet med den nya godsterminalen i Gammelstad i Luleå, som byggdes på sex månader – efter att ha planerats i sex år.
– Då undviker man miljöskandaler i medierna.

Stå upp för journalistiken
David Berggård beskrev länsstyrelsen som en motpart till företagen och den part som ska bevaka allmänhetens intressen. Ibland blir länsstyrelsen därför ”torped” för redaktionerna.
– Fakta är viktiga. Det tystar de ojusta kritikerna. Och man måste stå för det man fått fram och inte rädas när det stormar, sa Olofsson, som gärna kunde tänka sig att samarbeta med NSD-journalisterna i en fortsatt granskning av utsläppen av t ex dioxin i Bottenviken.

Fyra slutord
Jan Nyberg bad de fyra om några slutord:
– Bevaka miljöorganisationerna, uppmanade Pekka närvarande journalister.
– Jag är öppen för samarbete med andra redaktioner, sa Ingvarsson.
– De här frågorna väcker starka känslor och det är bra, tyckte Berggård.
– Jag har blivit peppad. Det finns mycket där ute att göra, sa Olofsson.

HANS OLOV OHLSON

Mer från PK Norra Norrland
Årsmötet genomfört – här är nya styrelsen

PK-medlemmar, Vi genomförde ett lyckat digitalt årsmöte, torsdagen den 2 april, och återkommer med en spännande debatt framöver i någon form. PK Norras styrelse 2020:Anne Pettersson, ordförande (omval).Magdalena Martinsson, vice… Läs mer

PK Norra: Digitalt årsmöte i coronatider

PK-medlemmar, Vi lever i osäkra tider och styrelsen vill inte bidra till eventuell smittspridning bland våra samhällsviktiga kollegor. Därför har vi beslutat att årsmötet ska genomföras digitalt, samma tid som utannonserats, torsdagen den… Läs mer

De nominerade är: Silversleven 2019

Svettigare än någonsin, med rekordmånga nominerade. Äntligen har vi nöjet att få berätta att styrelsen har godkänt inte mindre än fem starka nomineringar till priset Silversleven 2019. Vinnaren tillkännages när… Läs mer

Kallelse till PK Norras årsmöte den 2 april

Hej PK-medlemmar! Ett år går snabbt och nu är tid att summera, välja om eller välja nytt och blicka framåt igen. Nu kallar vi till årsmöte för Publicistklubben Norra Norrland.… Läs mer

Läs mer om:

Om Publicistklubben

PK:s viktigaste uppgifter är två: Att slå vakt om tryck- och yttrandefriheten och att främja debatt. Båda är lika viktiga. Du behöver PK, eftersom du och tusentals PK-medlemmar i hela landet skapar en konkret arena för det offentliga samtalet i Sverige. PK är en av de viktigaste platserna för det publicistiska samtalet.

Läs mer om oss

Bli medlem

Publicistklubben har nyligen fördelat drygt två miljoner kronor i stipendier. Vill du i framtiden vara med och dela på dessa behöver du vara medlem.

Bli medlem